Krágg den blåskäggade 2/2 (ruotsinkielinen)
Lähetetty: Su 01.05.2005 20:33
Im back.... Anteeksi koulu vei kaiken aikani (yeah right) enkä ehtinyt kirjoittaa tätä mutta nyt on aikaa.
Ensimmäinen osa (sitäkin saa kommentoida):
http://www.sotavasara.net/keskustelu/vi ... hp?t=38762
Krágg den blåskäggade osa 2/2
I 60år levde dvärjarna ifred. Krágg hade två barn, de var båda 55år, de var tvillingar. De hette Balin och Dvalin. Krágg hade fått i gåva en magisk yxa, Barazantathûl, som lyste blå när det var fiender nära. En natt slog larmet, alla dvärgar sprang fram till Den stora porten. Där var redan Alrik, Krágg, Durin , Dain, Balin och Dvalin. Alla stod tysta tills en dvärg sprang mot Alrik "Det är som vi trodde"sa dvärgen tyst". Alla dvärgar hörde ordet Krell, och alla var lika skrämdä. "Krell ledare av de döda, mest skrämmande varelsen på jorden knackar på min port" tänkte Alrik. "Vi ser troligen aldrig mera solen skina" sade Alrik till generalerna. "Solen" mumlade Krágg. "Solen" sade han med en högre röst. "Vi måste överleva natten" sade Krágg. "Krell stor inte ut solljus" fortsatte han så att alla hörde honom. Och så fick 50 000 dvärgar mod igen. Krágg hade skickat tre dvärgar till Brettonia, hästherrernas land, för att be om hjälp. Vägen var för lång att gå, så dvärgarna tog gyrokoptrar. När alla dvärgar hade marcherat ut genom Den stora porten gav Krágg till alla sina fjorton livsvakter, medräknat Balin, Dvalin och Dain, yxor som lyste blåa. "Barûk khazâd" sade en gammal dvärg, som pratade forn-dvärgiska. "Är detta..." frågade Dain men avbrötts av Krágg."Ja" sade han, "detta är kung Kazâdors tillverkta yxor." Kung Kazâdor var en mycket känd dvärg kung, men också en skicklig smed. Han tillverkade 30 magiska yxor, 10 av dem tog han med när han seglade bort till Lustria. "Håll linjen, håll linjen" skrek Alrik när en grupp skeletriddare närmade sig. Dvärgerna sköt med kanoner på riddarna, som sedan flydde tillbaka till skelett armén. Nu marcherade Krell första kompani mot dvärgarna. Efter en stund fanns det inga skelett soldater av kompaniet kvar. I nästa kompani som sprang mot dvärgarna fanns bara varulvar. Varulvarna var tre gånger så långa som dvärgarna. Det stridet tog inte heller så lång tid, tack vare dvärgskyttarna som skött nästan alla varulvarna. "Det är lättare en jag trodde" tänkte Alrik, men just då märkte han att Krell hade skickat en battalion bågmen upp på berget där dvärgarna bodde. "In, tillbaka till berget" skrek Alrik, men många dvärgar hade stupat i pilregnet.
När alla hade kommit in, så gick de 20 starkaste dvärgarna för att hålla Den stora porten fast. "Hur många är vi" frågade Alrik av en dvärg, "10 000" fick han till svar. Timmarna gick när Krells män försökte få porten upp. Till slut sa Krágg till Alrik "Nu är det tiden att attackera". Efter en minuts tysnad sade Alrik" Tja, vi dör väl ändå". Genast när Krells män fick porten upp sprang alla dvärger mot skelett soldaterna. När dvärgerna var ute hörde de krigshorns ljud, Brettonias ryttare hade kommit. Krell, som red en stor svart fågel, var på väg att attackera Alrik. Men Leoncoeur, Brettonias kung som red en pegasus, slog Krell med ett spjut. Krell föll ner på marken, bara några meter från Alrik. Krell steg snabbt upp. Hans strids utrustning var så svark att Alrik inte märkte honom. Plötsligt såg Krágg Alrik falla på knäna. Han såg också två röda ögon brevid Alrik, utan att tänka sprang han mot dem. När han kom fram till Alrik lyste hans yxa mera än någonsin. Krágg såg Krell med hjälp av ljuset av sin yxa. Det blev ett föfärligt krig mellan Krágg och Krell. De stred i timmar. Tills Krell slog Krágg tre meter bakåt så att Krágg blev medvetstlös. Just när Krell skulle slå Krágg, kom solen fram och förvanlade Krell till aska. När Krágg vaknade var han inne i berget igen. "Vad hände till kungen" frågade han av Durin som satt brevid honom. "Han stupade" svarade Durin, "hans sista ord var: "Kung Krágg" fortsatte han. "Du är nu kung". Krágg svimmade. Det var sagan om Krágg.
-------------------------------------------------------------------------------------
Nopea loppu siksi että aika loppui.
Sain tästä muuten 8.
Rakentavaa kommentia kiitos.
Ensimmäinen osa (sitäkin saa kommentoida):
http://www.sotavasara.net/keskustelu/vi ... hp?t=38762
Krágg den blåskäggade osa 2/2
I 60år levde dvärjarna ifred. Krágg hade två barn, de var båda 55år, de var tvillingar. De hette Balin och Dvalin. Krágg hade fått i gåva en magisk yxa, Barazantathûl, som lyste blå när det var fiender nära. En natt slog larmet, alla dvärgar sprang fram till Den stora porten. Där var redan Alrik, Krágg, Durin , Dain, Balin och Dvalin. Alla stod tysta tills en dvärg sprang mot Alrik "Det är som vi trodde"sa dvärgen tyst". Alla dvärgar hörde ordet Krell, och alla var lika skrämdä. "Krell ledare av de döda, mest skrämmande varelsen på jorden knackar på min port" tänkte Alrik. "Vi ser troligen aldrig mera solen skina" sade Alrik till generalerna. "Solen" mumlade Krágg. "Solen" sade han med en högre röst. "Vi måste överleva natten" sade Krágg. "Krell stor inte ut solljus" fortsatte han så att alla hörde honom. Och så fick 50 000 dvärgar mod igen. Krágg hade skickat tre dvärgar till Brettonia, hästherrernas land, för att be om hjälp. Vägen var för lång att gå, så dvärgarna tog gyrokoptrar. När alla dvärgar hade marcherat ut genom Den stora porten gav Krágg till alla sina fjorton livsvakter, medräknat Balin, Dvalin och Dain, yxor som lyste blåa. "Barûk khazâd" sade en gammal dvärg, som pratade forn-dvärgiska. "Är detta..." frågade Dain men avbrötts av Krágg."Ja" sade han, "detta är kung Kazâdors tillverkta yxor." Kung Kazâdor var en mycket känd dvärg kung, men också en skicklig smed. Han tillverkade 30 magiska yxor, 10 av dem tog han med när han seglade bort till Lustria. "Håll linjen, håll linjen" skrek Alrik när en grupp skeletriddare närmade sig. Dvärgerna sköt med kanoner på riddarna, som sedan flydde tillbaka till skelett armén. Nu marcherade Krell första kompani mot dvärgarna. Efter en stund fanns det inga skelett soldater av kompaniet kvar. I nästa kompani som sprang mot dvärgarna fanns bara varulvar. Varulvarna var tre gånger så långa som dvärgarna. Det stridet tog inte heller så lång tid, tack vare dvärgskyttarna som skött nästan alla varulvarna. "Det är lättare en jag trodde" tänkte Alrik, men just då märkte han att Krell hade skickat en battalion bågmen upp på berget där dvärgarna bodde. "In, tillbaka till berget" skrek Alrik, men många dvärgar hade stupat i pilregnet.
När alla hade kommit in, så gick de 20 starkaste dvärgarna för att hålla Den stora porten fast. "Hur många är vi" frågade Alrik av en dvärg, "10 000" fick han till svar. Timmarna gick när Krells män försökte få porten upp. Till slut sa Krágg till Alrik "Nu är det tiden att attackera". Efter en minuts tysnad sade Alrik" Tja, vi dör väl ändå". Genast när Krells män fick porten upp sprang alla dvärger mot skelett soldaterna. När dvärgerna var ute hörde de krigshorns ljud, Brettonias ryttare hade kommit. Krell, som red en stor svart fågel, var på väg att attackera Alrik. Men Leoncoeur, Brettonias kung som red en pegasus, slog Krell med ett spjut. Krell föll ner på marken, bara några meter från Alrik. Krell steg snabbt upp. Hans strids utrustning var så svark att Alrik inte märkte honom. Plötsligt såg Krágg Alrik falla på knäna. Han såg också två röda ögon brevid Alrik, utan att tänka sprang han mot dem. När han kom fram till Alrik lyste hans yxa mera än någonsin. Krágg såg Krell med hjälp av ljuset av sin yxa. Det blev ett föfärligt krig mellan Krágg och Krell. De stred i timmar. Tills Krell slog Krágg tre meter bakåt så att Krágg blev medvetstlös. Just när Krell skulle slå Krágg, kom solen fram och förvanlade Krell till aska. När Krágg vaknade var han inne i berget igen. "Vad hände till kungen" frågade han av Durin som satt brevid honom. "Han stupade" svarade Durin, "hans sista ord var: "Kung Krágg" fortsatte han. "Du är nu kung". Krágg svimmade. Det var sagan om Krágg.
-------------------------------------------------------------------------------------
Nopea loppu siksi että aika loppui.
Sain tästä muuten 8.Rakentavaa kommentia kiitos.